Hilda vinner i längden

sju ess så här långt och med det är hon bäst i LVC . Foto: Magnus Lilja

Hilda Gustafsson är tvungen att tänka efter en stund. Jo, hon har nog några kompisar från uppväxten i Skellefteå som inte spelar volleyboll. Annars har pojkvännen följt med till Linköping och spelar i LVC, lillasyster är passare i Hylte/Halmstad och efter tre år som utlandsproffs och fem år i landslaget är det nästan bara volleybollspelare, spridda över stora delar av världen, man hittar i hennes telefon.

Redan som tjugotvååring, hon fyller tjugotre i december, har Linköpings nya passare en meritlista som är få förunnat. Hilda Gustafsson har vunnit Elitserien med Hylte/Halmstad, och utsågs då till årets passare. Hon har vunnit Spanska Cupen och Supercupen under sitt år med Teneriffa och som grädde på moset European Silver League och två år senare European Golden League med svenska landslaget. Ett landslag hon kom med i redan som artonåring när hon fortfarande gick på volleybollgymnasiet i Falköping. Ingen har väl heller undgått att missa att hon i somras var med första gången Sverige kvalificerat sig till VM. Det blev en seger, mot Egypten.

- Det var stort att få med oss vinsten mot Egypten så man kan säga att man vunnit en match i VM. Det var jättehäftig att komma till VM. Coolaste matcher jag spelat. Speciellt mot hemmalaget Thailand. Det var en sådan ljudnivå i hallen att jag inte kunde höra min kompis som stod bredvid.

Efter ett år med Teneriffa och två år i franska Nancy var det tänkt att hon den här säsongen skulle ha fortsatt i franska ligan med Nantes. Men klubben fick ekonomiska problem och alla kontrakt revs. Deras förlust blev Linköpings vinst, men Hilda gör ingen hemlighet av att hon vill tillbaka ut i Europa.  Den fasta punkten i tillvaron är annars föräldrarnas hus i Leksand, huset som farfar en gång byggde.

- Dit åker jag när jag ska åka hem. På pappret har jag väl också bott där ibland och vi brukade åka dit varje sommar på semester när vi var små så det känns som hemma.

Hon flyttade hemifrån redan när hon började på gymnasiet i Falköping. Två år senare fick hon sällskap på RIG av sin syster Emmy, även hon med landslagserfarenhet, som sedan efter några år också tog över jobbet som passare i Hylte/Halmstad. Systrarna pratar fortfarande med varandra varje dag och 29 november kommer att bli speciell när Hylte/Halmstad kommer till Sporthallen. Lagen har redan mötts en gång i höst, i Supercupen som Hylte/Halmstad vann i en tuff femsetsmatch så där har LVC revansch att utkräva. Närmast på tur står däremot LVC mot Lindesberg i Sporthallen nu på lördag 8/11 klockan 16:00. Elitserien har förändrats under de tre år Hilda varit borta. Hon tycker den har blivit mycket jämnare så det är ovisst vilka lag som ska var i toppen, och det tycker hon är roligt.

Med sina 185 centimeter är Hilda den längsta passaren LVC damer har haft, och decimetern längre än många passare i Elitserien. Även om hon inte ser sig själv som särskilt lång eftersom hon mest umgås med andra volleybollspelare. Hittills har det i alla fall blivit blockpoäng i alla elitseriematcher för LVC.

- Längden gör att jag blir ett större hot i framlinjen, med fördel både i block och anfall. Det är en fördel för en spiker att slå över en liten passare, många räknar med en kortare passare i motståndarlaget i sitt anfall, men det kan de inte göra om jag står där. Jag gillar att blocka och vi har över lag gjort bra blockmatcher i LVC.

- Att serva har också varit en av mina styrkor ett bra tag, jag har bra självförtroende, vet att jag kan serva. Annars är jag ganska strategisk, och lugn, tänker igenom väldigt mycket utan att stressa upp mig så jag kan ta smarta beslut, passa rätt spelare i rätt läge. Tycker det är roligt att planera hur man ska få ut det bästa ur laget.

Om man har tur kan man springa på Hilda som vaktmästare i Sporthallen. Annars gillar hon att pyssla när hon inte tränar volleyboll.

- Jag har en scrapbook som jag sitter och klipper och klistrar i. Gillar att vara ute i naturen också, var i Norge och vandrade i somras.

Hilda Gustafsson gillar också att titta på andra idrotter, förutom möjligen golf. Särskilt om det gäller svenska landslag. Hilda och Emmy är för övrigt inte familjens enda landslagsspelare. Hon har en bror som tillhör svenska landslaget i amerikansk fotboll. Men det är en annan historia.